Bach Italialainen Konsertto II osa,Pielisensuun kko Joensuu 1.3.-08,Yamaha

III osa

Finnish Music Quarterly 2008/2

"It´s clear from the opening bars of A.K`s account of the Chopin Studies that she means business.There are some recordings of this repertoire which will see off any competition that doesn´t display a well-nigh inhuman blend of prestidigitation and savage insightfulness,but every "normal" pianist faces this problem ; should mere mortals like Kauppi therefore avoid it?Of course not,and she duly delivers a reading that is full of verve and feeling;far from blaming herself for not sounding like Horowitz,she can be proud of what she has achieved here."(Martin Andersson)

HBL 20.2.-08

Känsloladdad och sensitiv Chopin
I de 27 etyderna, till lejonparten komponerade 1831-33, är den "mogne" Chopin för första gången fullt igenkännbar och helheten - bestående av opusen 10 & 25 samt tre separat utkomna stycken - kännetecknas av hisnande kontraster mellan drömskt nocturnala tillstånd och stormiga virtuospassager; samtliga återspeglande olika speltekniska aspekter.

De mest kända enskilda etyderna är naturligtvis den i E-dur op. 10 nr 3 - som i sin sensibla melodiföring vittnar om Chopins beundran för bel canto i allmänhet och vännen Bellini i synnerhet - samt c-moll op. 10 nr 12, den s.k. Revolutionsetyden.

Anne Kauppi skördade osedvanliga framgångar redan före fyllda 20, men lyckades därefter av olika orsaker inte uppfylla de ofta så omänskliga förväntningarna.

Etydskivan är ett välkommet bevis på att en av våra mest spännande pianister fortfarande är att räkna med. Samtliga tekniska rackerier bemästras med bravur och känsloladdning finns så det räcker och blir över.

De smärre problemen ligger på helt andra plan; så görs t.ex. E-dur-etyden med en ymnig rubatering som delvis berövar melodiken dess naturliga flöde.

MATS LILJEROOS




Åbo Underrätelsen 15.2.-08

Gnistrande pianism av Anne Kauppi

konserten
J. S. Bach: Italiensk konsert BWV 971
Engelsk svit nr 3 BWV 808
"Jesu bleibet meine Freude"
Chopin: Polonäs op. 26 nr 1
Impromtu op. 51
Ballad F op. 38 nr2
Etyd op. 25 nr 6
Polonäs- Fantasi op.61
Anne Kauppi
Sibeliusmuseum 13 febr.
Anne Kauppis konsertprogram kanske är en hedersbevisning åt Chopin, som
studerade Bachs musik och använde den som uppvärmning före sina
konserter. Kauppi har ju gjort comeback efter att äntligen ha hittat en
lärare som hon behövde. Resultatet har blivit en högst personlig och
bländande pianism.
Det var skönt att höra Bach spelad som Kauppi utförde den. I den
Italienska konserten behöver man inte heller spara på krutet utan kan
anfalla tangenterna precis som på en cembalo.
I decennier har man stött och blött hur Bach egentligen ska spelas och
pianot har länge fördömts i sammanhanget. Svaret är väl att målet helt
enkelt är att göra musik. Det gjorde Anne Kauppi och drog sig inte
heller för att använda pedalen skickligt och diskret för att runda av
litet sångbarare toner, precis som forna tiders violinister bara använde
vibrato på längre toner för att mjuka upp dem.

Efter denna imponerande inledning följde det likaså virtuost utförda
preludiet till den engelska sviten i g-moll. Här, liksom i föregående
verk, frapperades man av Kauppis vänstra hand som sekunderade högra
handen i en likvärdig dialog, vilket många pianister kan avundas. Verkan
blev nästan orkestral.
Kauppi använde sig också av sättet att fritt variera ornamentiken i
repriserna. Detta märktes främst i Allemande och Saraband, med den
virtuost utförda Courante dessemellan. Gavotten var däremot för snabb
eftersom den inverkade menligt på kontrasten till den avslutande Gigan.
Överhuvudtaget tycks Anne Kauppis temperament trivas i snabba tempi.

Också i Chopin-avdelningen hittade Kauppis vänstra hand mycket sådant
som man vanligen inte lägger märke till. Detta hjälper lyssnaren att
förstå musikens struktur. Den första polonäsen fick ett helgjutet
utförande av virtuositet och lyriska avsnitt i skön blandning.
Impromptut op. 51 är ett förtjusande stycke musik och framfördes som
sådant. De mörka inslagen var också övertygande. Sedan följde Ballad i
F, likaså suveränt utförd. Att efter detta spela tersetyden op. 25 nr 6
så lekande lätt som Kauppi gjorde det är beviset på en grundmurad teknik.
Sedan följde den stora Polonäs-Fantasin som verkade passa Anne Kauppi
som hand i handske. Där finns allt vad en pianist kan begära, från
utbrott i gnistrande kaskader, som ibland stegrades till ett fyrverkeri,
till lugnt sjungande mellanspel, där pianisten får ge uttryck för sin
lyriska ådra. Förgäves letade jag efter s k blinda toner. Kauppis spel
är pregnant. Hon har också ett mäktigt forte som ändå aldrig går till
överdrift, vilket är i enlighet med Chopins eget spelsätt. Hennes
personliga tolkning av Polonäs-Fantasin är superb.

Allt det ovanstående spelades i en följd, vilket kanske förklarar
minnesförlusten i den avslutande Bach-koralen. Publiken applåderade
begeistrat och fick höra mera Chopin, denna gång den kromatiska a-moll
etyden. Anne Kauppi har nyligen spelat in Chopins etyder och det blev
faktiskt kö för att få köpa skivan, vilket säger en del om intrycket som
hennes konsert gjorde på publiken.
Anita Jacobsson



3.8.-05 Kustens Morgon:"Intressant Chopin-tolkning

...startade Bach-konserton med en naturlig pianist grepp och åhöraren fick ett första intryck av kyrkans imponerande akustik...och att spela Bachs musik verkade vara Kauppis hjärta nära...framförde K olika etyder med ett samspel mellan båda händerna...Man kan önska A K välkommen till ett större konsertsammanhang där instrumentet är av högsta klass,eller åtminstone till en välförsedd studioinspelning..."

21.10.-03 Vasabladet:"Virtuos ut i fingerspetsarna....Kauppis meritlista är lång och imponerande,men i höst har hon haft endast två konserter.Hennes ambition är att få varje not på plats,exakt.Varje fras maximalt tolkad,varje musiklinje vackrast möjlig.Och visst lyckas hon.Hon spelar Schubert och Chopin som vi har lärt oss att det skall låta på en Stenwayflygel.Ett stycke i Schuberts A-dursonat slappnar hon av,spänningen släpper och hon börjar musicera.Hon är helt inne i musiken.Hon leker fram musiken,spelar detaljrikt,tillbakahållet,våldsamt och balanserat den briljanta första satsen.Hon är virtuos ut i fingerspetsarna,har en oklanderlig teknik,ett välavvägt anslag i den ångestfyllda andra satsen...A.K.:s tolkning av den bedövande vackra sonaten kommer att stanna länge i mitt minne."(Karin Sandqvist)

12.6.-01 Neu Ulmer Zeitung:"Perlende Leichtigkeit-K:s Klavierabend zum Auftakt der"Sommerlichen".Mit einem exzellenten Konzert wurdrn die Sommerlichen Ulmer Musiktage 2001 im Kornhaus eröffnet...Mit der Verpflichtung der finnischen Pianistin A.K. wurden gleich künstlerisch hohe Masstäbe gesetzt.Die international erfolgreiiche Pianistin spielte an diesem Abend (Bach:)der diesem Werk innewohnende Reiz entfaltet sich schon in der kühlen Festlichkeit der Ouvertüre mit ihrer durchsichtigen,dreistimmigen Allegrofuge.Von perlender Leichtigkeit geprägt waren die fetnen,graziösen Tänze Bezaubernder Charme lag in der Echo-spielen des Schluss-Stücks...A.K. ist einie Künstlerin,der man zunächst einmal nur gehört.Doch bald schon zwingt sie zum Hinsehen;auf ihre Finger nämlich,die schier Hexenmeisterliches vollbringen...,(Chopin op 31):eine der liebenswürdigsten und pianistisch glänzensten Kompositionen Chopins,bei der die Pianistin nicht zulätzt igre techinsche Brillanz vorführt.(op 25:)..so gleich mit der ersten in As-dur,deren poetischer Charakter die Künstlerin klanglich wunderbar auslutend,gleichsam in einemn ruhigen Gesang fliessen liess.Unter anderem ist auch das Werk op 10 mit nr.1 C-dur,Allegro,an der Reihe.Die geschmeidige Hand der Pianistin verliert auch beim schnellsten Tempo nicht ihre Treffsicherheit..."


-Schwäbische Zeitung 12.6.-01:"....Es fehlt auch nicht die dürch allerlei Bearbeitung,Textierung un Instrumentatierung zu unerfreulicher Popularität gelangte E-dur-Etüde nr.3.Umso erfreuclicher,dass sie von der Pianistin ohne jeden Zückerguss mit anrührenden Schlichtheit gestaltet wird...(und Ligeti...:)auch auf diesem Parkett bewegt sich A.K. mit überzeugender,pianistischer Kompetenz.Und manch einer der etwa 150 Besuchherinnen und Besucher wird auf Grund dieser klaren,feinsinnigen,in sich geschlossenen Wiedergabe engeren Kontakt des 20. Jahrhunderts.Bei den beiden Zugaben,als Dank für reichlich gespendenten Applaus,blieb der Gast aus Finnland allerdings bei Chopin."(Barbara Perkovac)----

9.12.-00:Hufvudstadsbladet:"Kärvt briljanta Chopintolkningar-A.K. visar att fingrarna löper som de ska på sin cd-debut?hon har fortfafande en imponerande teknik.Och hennes analyser av preludierna är personliga och övertygande..Skivan är avgjort ett kraftprov,en aktningsvärd prestation och ett klart bevis för att Kauppi på det rent pianistiska planet fortfarande har beredskap för stora uppgifter."(Lena von Bonsdorff)

22.12.-00 Västra Nyland:"Allt från furioso till elegi?Under en konsert har pianisten A.K. en fenomenal förmåga att ta sig in I sitt material,hennes suveräna teknik I kombination med personliga,färgstarka tolkningar berör intensivt?.nu är hon här med en kännspakt färgstark inspelning som bergtar och fascinerar från början till slut.En del föredrar en lugnare och mildare Chopin men K:s tolkningar är I mina öron helt underbara.Inspelningen ger upplevelsen av att hon tagit sig igenom lager av schabloner och chimärer och mejslar ut en mera levande och sann Chopin.Det hon spelar känns som livet självt,oförfalskat,frenetiskt,rasande,smekande,glädjefullt berusande,klagande,och ömt och skirt elegist sjungande.Här finns av allt som livet bjuder på-avskalat naket och därför så skönt.På mig har inspelningen en helande ,läkande effekt och bättre än så kan musik inte fungera."(Barbro Näse)

-25.4.-98 Östra Nyland:"Högklassigt pianokonsert i Lovisa-Kauppi trollband med färg och inlevelse...Kauppi inledde med Schuberts Sonat i g-dur,som tydligen passar Kauppis temperament som taktpinnen i kapellmästarhanden.Hon fångade dramatiknyanser,gjorde övergångarna mjuka,kontrasterna flöt,blev inte för bjärta.Att pianospela klassiker är förstås inte embart att spela rätt,att träffa varje nothuvud med tangenternas hammare,det gäller att tolka,att låta musiken genomströmma och reflekteras av det prisma som kallas för det egna temperament.Och Kauppi har temperament.I K:s tolkningar finns det inte alltför vassa taggar på musikvågorna.Hon spelar följesamt men hon har en egen tydlig profil.Det finns intensitet och inlevelse i hennes tolkningar.Hon trollar fram nyanser i de mer mjukare och lägre musikpartierna .Hennes spel verkar på nåt sätt självklar bortom onödig prestationskramp.....Man kunde sammanfatta K:s tolkningar med ord som personligt,tekniskt virtuosmässigt och inlevelsefyllt och tolkningsglatt,men det är kanske ändå den egna framtoningen,profilen,färgerna och musten som gjorde den här konserten till en stor musikalisk upplevelse."(K.W.)

13.12.-97 Västra Nyland:"Laddad,expressiv och själfull Kauppi-Vem spelade egentligen vem?Sällan har jag varit med om någonting så laddat och så uttrycksflullt i konsertväg.Snabbt entrade hon scenen...Vartefter konserten förlöpte växte sig frågan allt starkare:var det A.K. som spelade musiken eller var det musiken som spelade A..?Vilken teknik,vilken tolkningsförmåga,vilken dramatik och vilket personligt uttryckt!Helt enkelt strålande...Det var en oehörd kraft och själlfullhet i K:s spel;det kändes som om hon eller musiken spelade också publiken - åtminstone jag kände mig fysiskt utmattad när det hela var över.K verklade själv helt utmattad efter att den sista tonen klingat -tanken på K. som ett medium kändes inte alls främmande.De krafter som rörde sig i musiken verkade ta henne helt i besittning och hon gav sig in bland dem som ett medvetet,kraftfullt och känsligt instrument.Den häftighet som hon med jämna mellanrum avslutade de olika satserna med gjorde mig ibland osäker på om de faktiskt slutade där eller om det bara var så att hon slutadedär....Flygeln stod som ett altare mot vilket hon sträckte sina händer?...Men prestationerna var genommmgående blädande rafflande.Varje sats i Bachs uvertyr utmejslades med en otroligt energi och resning och i Chopins ballad föll tonerna som det klaraste kristallregn.När hon sedan avrundade med Skrjabins hyperkänslosamma romantiska nästan hejdlösa jakt på fullkomliga kosmiska klanger verkade hon var i sitt esse.Man kunde betrakta Skrjabin som svulstig men i K:s tolkningar fick hans musik en renhet och en själlfullhet som gjorde mig vansinnigt lycklig.(Barbro Näse)

-Vasabladet 5.9.-95:"Ett sprakande tonfyrverkeri...A.K. har gjort en strålande karriär och med sin färgstarka personlighet både i sitt musicerande och i scennnnnupptränandet framställer hon sig som än pianistisk särling där musiken framställs utan kompromisser från hennes uppfattning....Konserten inleddes med Beethovens storslagna A-dur sonat op. 101.Hennes fasta grepp om spelet kändes så moget det kan bli...Däremot var jag imponerad av Liszts Etyd nr 12 Snöyran.Vilken tonfrossa där det intrikata tonspråket innehöll mängder av tematik där K. helt enkelt var surevän och hennes kraftfullhet kom till sin fulla rät...Kvällens största behållning for mig var utan tveskan de två sonaterna av Skrjabin nr 4 och nr 5.Det månfassetterade tonspråket ställer ofta pianisters teknik på hårda prov där många,även skickliga uttolkare,kommer till korta.K:s briljanta teknik och i minsta detalj analyserade spel plockade fram tematik som oftast försvinner i klangsmassorna hos tekniskt sämre rustade utövare.Ytterligare frapperades jag av hennes storslagna linjespel som aldrig sviktade.Ett pianoafton många fler kunnat höra."(Rainer Holmgård)


Vasabladet 9.2.-93:"Fascinerande och förbryllande pianism?Sä värst mycket har väl inte skett med den yttre apparitionen – men desto mer med det hon framkallar ur flygeln.Hennes tonvolym är av en klass som för tankarna till en atlet,och därtill av annat kön.Mycket av det sensibla I hennes tidigare tolkningar har nu fallit I glömska till förmån för ett märgfullt spel.Hon behärskar det märgfulla utan att våldföra sig på instrumentets resurser,men mjukheten,det drömska,dylika begrepp förefaller atta ha ställts på undantag-om A.K. förbryllade I sin presentation av Schubert och Schumann så fascinerade hon med tolkningen av nyare musik."(G.Ahlskog)

Hangötidningen 2.10.-93:"Stark pianomusik av Anne Kauppi...hon bjöd på en personlig och trevlig musikkväll...Öppningsnumret var krävande för pianisten och för publiken var den en påpasslig invigning i kvällens starka pianoprogram....eethoven sonat op. 110:Kauppi klarade emellertid inlening väl...A.K. visde sig vara en personlighet och en utvecklingsduglig pianist som helt saknar divaegenheter.(Riitta Rimmi)

-Västra Nyland 17.3.-92:"Konsert i Karis:...för en vanlig musikälskare var det en upplevelse.Hon umgicks med de gamla mästarna Beethoven,Chopin,Liszt och Brahms som om de har varit hennes bästa vänner och man kan lungt säga att hon charmade publiken med sitt anspråkslösa sätt att kommentera sitt uppförande."(Carl-Johan Gustafsson)

"En upplevelse av stora mått fick publiken vara med om på söndagens pianokonsert i Karis.Med skärpa och inlevelse spelade den unga chosefira A.K. sig rakt in i åhörarnas hjärtan.Efter extranumret fick publiken önska något ur repertoaren.Det blev Liszts etyd n.12 "Snöstorm",som A.K. spelade med fantastisk inlevelse."(G.B)

Jakobstads tidning 17.9.-91:"Pianokonsert med exalterade tolkningar...A.K. är utan tvivel en av de ovanligaste och personligaste pianister som någonsin stigit på scenen i Jakobstad.Denna spröda pianist har fingrar av stål och hennes tolkningar kännetecknas av en oerhörd sensibilitet och intensitet som inte kan lämna någon oberörd.Den musik hon spelar verkar nå tangentbordet genom visioner någonstans uppifrån,och framförandet är för henne en dialog mellan henne själv och musiken....Extatisk och även gripande blev också konsertens avslutning med fyra etyder av Skrjabin,alla i moll.A.K. tömde sig helt och hållet med sina ursinniga tolkningar,där musiken vältrade över hela publiken i mäktiga forten och fortissimon,som dock hela tiden var fullständigt under pianistens kontrol.Den begeistrrade publiken ville höra mera...(Anneli Suojoki)

-Ulmer Kulturspiegel 17.6.-91:" originell -

die junge finnische Pianistin die leidenschaftlichen Entwicklungen der Durchführung zutiefst ausgelotet und im Blick auf die Begleitfiguren einige interessante dynamische Einfälle presentiert

-(Ralf Busse)

-Västra Nyland 1.3.-90:"Det var många olyckliga sammanträffanden son gjorde att denna glänsande pianist efter hemkomsten från USA I början av 80-talet kom att hålla sig borta från konsertestraderna under snart tio år.Då hon nu åter börjat arbeta upp sig som konsertpianist önkar vi henne av hela vårt hjärta lycka till.(Schubert D-dur)Analytiskt genomförde hon sonaten helhjärtat och dess orkestrala känsla I musiken framhävdes starkt-(A.Berg)Pianistens grepp om musiken var känslomässigt bra och det blev också en av kvällens höjdpunkter."(HenrikChristiernin)

-Borgåbladet 12.5.-90:"Anne Kauppis livfulla pianolyrik...A.K. har inte omotiverat lyfts fram som en virtuos med klar känsla för både dramatik och lätthet,nyanser och dynamik i ett spel präglat av briljant teknik och intensitet.I rachmaninovs andra pianokonsert kunde hon briljera från den mest gripande poesi till dånande klanger,fick hela verket att stiga fram i levande bilder som omslöt publiken.Att den här pianisten njutet av att spela råder det inga tvivel om.Framförandet präglades av lätthet och följsamhet,ett slags behärskad spontanitet där tonerna kändes som framburna ur pianistens inre upplevelser tolkade via instrumentet.Glädje,sorg,lycka och ångest i enskilda passager återspeglades i hennes ansikte.Ärlighet är ett ord som osökt tränger sig på liksom livfullhet och en målmedvetenhet i tolkningen som resulterade i att helheten levde kvar långt efter det att den sista tonen klingat ut."(Carola Stark)

-17.9.-80,Huvudstadsbladet:"Fenomenala A.K--I Maj-Lind tävlingen erhöll K. tredje pris.Efter detta har hon utvecklats betydligt,hennes tolkningar har vidgats och fördjupats,musiken har fått en mer betydande psykisk dimension.Anslaget är säkert och slagkraftigt,men samtidgr ytterst känsligt och precist,tonen utomordentligt vackert sjungande-A.K. är en exceptionell,oehört musikalisk talang,som har förmågan att ständigt utvecklas:framtiden ser alltså strålande ut."(Carl Sandelin)

Vasabladet 5.9.-82:"A.K. – pianistsensation-Snart tjugoåriga A.K. är ett strålande exempel på en dylik metamorforsartad utveckling.Hon är inte mera enbart ett löfte utan ett infriat löfte.Denna spensliga och älskvärt agerande pianistsensation andas musikalisk mognad från det första ackordet till det sista.Hon tycktes kunna tillvarata alla tänkbara valörer ur Chopin´s kosert.Den underbart fasta och samtidigt mjuka anslagkonsten varierade hon från det mest eteriska pianissimot till ett mastigt forte,på ett sätt som I varje ton, I varje skiftning tyckes vara så äkta chopinskt det kan vara-Tolkningen var till alla delar intelligent och genomsyrad av äkthet."(Gunnar Ahlskog)

Ophav: HANS WOLF
Tidsskrift: Nordic Sounds
http://www.dvm.nu/hierarchy/periodical/ns/1982/02/?show=data/periodical/ns/1982/ns1982_2XML/periodical-ns1982_2_11.tkl&type=periodical

...Anne Kauppi has a breathtaking technique, displayed in Beethoven's Waldstein sonata and the first Chopin concerto. At 20 she was the youngest competitor, and she has yet to reach complete grasp of the inner qualities of these works.

-SVENSKA DAGBLADET 28.9.-82:"Starka tolkningar...med enthusiastisk utstrålning och stark förmåga att övertyga publiken spelade Anne Kauppi Beethovens Waldsteinsonat i C-dur op. 53.Tolkningen tyckes utgå från en hängivenhet till verket som personligt språk.-(PAAVO HEININEN:)...Kauppi gjorde hans pianostycke till en intensiv akt av klang.Den största förhoppningen är att hon inte enbart blir en av många i den etablerade pianolitteraturens tjänst,utan att hon använder sin förmedlande styrka till att visa hur musiken når därutöver,historiskt och erfarenhetsmässigt."(Hans-Gunnar Pettersspn)

Svenska dagbladet 1.10.-82:"Överraskande Chopintolkning...A.K.:s tolkning av Chopins pianokonsert nr 1,emoll blev något överraskande:en ny riktning märktes då hon spelade detta välkanda verk.Hennes version åstadkom en befrielse från alla de stämplar konserten har som ett torftigt instrument,opus,där all vikt har lagts i pianostämman.Hon visade en vilja att lyssna till oekesterstämmorna.Speciellt i första satsen uppstod ett intimt utbyte och även de lågmält instrumenterade partierna fick musikalisk mening.Anne Kauppis pianospel är genomskinligt och klart.Dynamiska stegringar är inte resultat av anspänning utan strömmar upp ur en intensitet som ger tydlighet även åt mer dämpad klang.ans-Gunnar Pettersson)

Kvällsposten 7.10.-82:"allt spelades med en avväpnande ungflicksfräschör.Chopin`s konsert fick samma flyhänta behandling till Ahronovitch´fina orkesterbeledsagning.Ett stort framtidslöfte."(Gunnar Sjöqvist)

-Huvudstadsbladet 31.12.-83"Säker pianist?A.K. är säkerheten själv.Hon har de musikaliska helheterna I ett fast grepp,spelar avslappnat och hurtigt och samtidigt med en mycket stark,självständig uttrycksvilja-Chopins 12 etyder op. 10 som spelades med flyckt och lätthet."(John Storgårds)

Information about the pieces in Swedish