Chopin:Study A-flat major op posth,Paavali-Church,Kawai

Anne Kauppi (1962-)
studerade pianospel vid musikinstitutet i Esbo åren 1970-73 samt vid Sibelius-Akademin åren 1973-80 där hon avlade kurs III i pianospel med högsta vitsord. Sin debutkonsert gav Anne Kauppi år 1980. Därefter studerade hon vid musikhögskolan Juilliard School of Music i New York och avlade där sitt postgraduatediplom under ledning av prof. Ania Dorfman och Adele Marcus. Kompletterande studier har Anne Kauppi idkat åren 1991-92 för prof. Egil Harder och åren 1998-99 för Jerzy Gebert.
Anne Kauppi har framträtt som solist tillsammans med flera finländska orkestrar och gett konserter förutom i hemlandet också i Sverige, Tyskland, Schweiz och USA.
År 1979 placerade sig Anne Kauppi på delad tredje plats i den nationella Maj Lind-pianotävlingen och år 1991 deltog hon i den internationella Géza Anda-pianotävlingen där hon fick äran att uppträda på Géza Andas 70-års- jubileumsminneskonsert i Zürich. Hösten 1999 gav skivbolaget Alba ut en skiva med Anne Kauppis tolkningar av Chopins preludier och scherzon . Skivan med 27 Chopin´s etyder, som producerades av Otto Donner och som publicerades av Alba 2008 har fått positiva kritiker i alla finska tidningar som kritiserar klassiska skivor. Den har också fått uppmärksamhet på Yle Radio 1 (intervjun kan höras på Arenan). Skivan har spelats bl.a. på radion I Sverige och den har väckt internationell uppmärksamhet.Den har fått bra kritik på Allmusic-webbsidorna. Det sistnämnda är märkbart när man tanker på att etyder av Chopin spelas ju väldigt mycket och det finns over 100 inspelningar på dem I världen, men bara få av dessa har kritiserats på Allmusic-sidorna. I sammanhang med Frederik Chopins 200-års jubileum kommer Alba ännu att ge ut hennes inspelning av Chopins ballader och fantasier.

REKOMMENDATION


Jag har arbetat med Anne Kauppi (251162-xxxx) under de senaste två åren. Bl. a. i samband med en CD produktion där hon framförde alla Chopins Etyder. Under arbetsprocessen har hon visat en lyhördhet för musikens innehåll och ett tekniskt kunnande som jag anser vara enastående. Tonårsvirtuosen har utvecklats till en fullödig konstnär.

Anne Kauppis karriär har utvecklats utanför konsertmusikens allfartsvägar delvis även på grund av psykiska problem. Dessa problem anser jag nu vara ett förbigånget kapitel. Som konsertpianist livnär hon sig genom att uppträda med solorecitaler ofta i sammanhang där inkomsten endast består av biljettintäkterna. Hon besöker även mindre orter där publikunderlaget är begränsat. Samtidigt har konserterna kulturellt en stor betydelse för lokalbefolkningen.

När hon nu bett mig om en rekommendation för sin ansökan om understöd för konsertverksamhet vill jag varmt understöda hennes ansökan. Ett eventuellt understöd skulle i mitt tycke ha tvåfaldig effekt: Dels behöver Anne Kauppi uppträda mycket för att förkovra sig, samtidigt kan publiken även på mindre orter lära känna den centrala pianolitteraturen. För att inte tala om den konstnärliga njutningen.

Ekenäs 26 augusti 2008.

Henrik Otto Donner
Tonsättare

Kritiker

Allmusic 2009

Review by James Manheim
In the present revisionist age, the central works of pianistic Romanticism have mostly so far escaped scrutiny and come to concert halls immersed in performance traditions that have come straight down from the nineteenth century. That can't last forever, and revisionist Chopin is now available from Finnish pianist Anne Kauppi. She traces the confused edition history of the etudes in her booklet (in Finnish and English), pointing out that many details of the common ways Chopin's etudes, especially, are played, have come down to us from Chopin's students, who, not surprisingly, took conflicting advice away from their teachers. Nonetheless, Kauppi confidently writes of "ridiculous" metronome markings, "disputable" dynamic markings, and even an "insanely quick" tempo traditionally required in the Etude in E flat minor, Op. 10, No. 6. Listeners who bear in mind that Kauppi's interpretations are unusual will find an intriguing set of the 27 etudes (the Bachian set of 24, Opp. 10 and 25, plus three somewhat freer posthumous works). It's the tempi that are most unusual. Compared with Maurizio Pollini's commonly heard recording of Op. 10 and Op. 25 from 1990, Kauppi is slower in each and every case — and sometimes a lot slower. The E minor etude from Op. 25 (track 17) clocks in at 4 minutes and 17 second in Kauppi's recording, as compared with a mere 2:54 for Pollini (who is admittedly brisk here). The overall effect is to present what might be called an exploded view of the etudes, examining their internal counterpoint (which Kauppi characterizes as "linear") and motivic relationships. Kauppi backs up this general orientation with clear articulation and precise use of tempo rubato to emphasize small details. One gets out of her readings something of the close-up intellectual atmosphere in which Chopin presented most of his music, in front of small groups, and the sound engineering, which really gets inside the piano, emphasizes this feeling. A stimulating Chopin disc for those with a few common performances in their heads, and well worth sampling on the various Internet sites that sell it by the track: that way you can stack Kauppi's readings up against others and evaluate the strength of her unusual claims.

Anne Kauppis spelteknik var hänförande på söndagens konsert. FOTO: MONICA HENRIKSSON

Briljant tolkning av Chopin på piano
Pianisten Anne Kauppi bjöd publiken på en intensiv och stämningsfull konsert i Ekenäs kyrka. Chopins pianomusik stod på programmet.
MUSIK

Konsert: Chopin-konsert; Anne Kauppi, piano
Plats: Ekenäs kyrka
Tid: Söndag 11.1 kl. 18Man kan gott säga att Anne Kauppi är en mästare på Frédéric Chopins pianomusik. Hon har bl.a gett ut skivor med Chopins preludier och scherzon, och under 2008 gav hon ut en skiva med alla Chopins etyder. På söndagen bjöd hon publiken på, som hon själv uttryckt, den romantiska pianomusikens mest överlägsna pärlor, en kväll med vacker och berörande musik. Och visst kan man hålla med henne, berörd blev man, för Chopins musik är storslaget vacker.

Briljant pianist
Anne Kauppi har avlagt examen i pianospel vid Sibelius Akademin med högsta vitsord och även studerat och avlagt examen vid musikhögskolan Julliard School of Music i New York. De senaste åren har hon konserterat flitigt runtom i Finland och Tyskland.

Personligen var jag lite skeptisk till valet av konsertplats, eftersom Chopin själv föredrog att spela sin musik i de små salongerna i bl.a Paris för en liten publik. Och stundtals blev nog klangmattan lite suddig i kyrkans stora akustik.

Anne Kauppis briljanta spelteknik var hänförande och det var en njutning att följa med hennes uttrycksfulla lek över tangenterna. Hon gav sig hän åt musiken, vilket stod att läsa i både hennes kroppsspråk och mimik. Sällan har jag sett en konstnär uttrycka sin talang så hängivet.

Fyra olika ballader
Chopin har betraktats som pianots poet och i sina kompositioner ger han ofta uttryck för sin kärlek till sitt hemland Polen, i form av användning av rytmerna, klangerna och harmonierna från sin hembygds slaviska musik. Detta kom tydligt till uttryck i konsertens andra stycke Fantasi i f-moll (op.49).

En eloge vill jag ge för det informativa programbladet, där kvällens 6 pianostycken presenterades. De fyra balladerna som Kauppi tolkade i söndagens konsert hade alla sin egen karaktär.

Den första balladen (op.23) började som en längtan som övergår i harmoni och ljusare klang, för att bli drömmande och slutligen ge vika för en dystrare och mera ångsetladdad stämning. Kauppi själv avslutade stycket med en djup suck.

I den andra balladen ( op. 38) fann jag mig mediterande och associerade till livets skiftningar; Stycket började oskyldigt ljust. Man vaggades in i en skönt gungande trygg stämning, skiftande mellan dur och mollharmoni. Så kom stormen och kaoset, som övergick i en ljus osäkerhet, som växte till en stor böljande kaskad, som fick sin upplösning, för att återgå till den vaggande trygghet som fanns i styckets (och i livets) början.

Den tredje balladen ( op.47) sägs vara den ljusaste av dem alla, och den sista ( op.52) gav uttryck för både hoppfullhet oc h sorgmod.

Publiken visade sin stora förtjusning genom att applådera fram ett extra nummer.



Monica Henriksson

vnred@vastranyland.fi

Kritiker fortsätter
Information about the pieces in Swedish

PIANOAFTON 13.2.2008
Runon suomennos

Musikens syns i pianistens miner,
dess dolda drömmar hörs i hennes andning,
när toner dansar samman till förblandning
som stormen utanför museet viner.

Måhända kände Bach de endorfiner
som ger vårt lyssnande en extra tandning?
I hjärnan registreras som vid bandning
av CD-skivor varje klang som skiner!

Chopin tycks låta andra linjer flöda.
Hans mödolöshet skapas med en möda
som binder känslorna och gör dem fria.

Men innerst i dem lever samma själ.
Det bor en återkomst i vart farväl.
Om tidlösheten är det lätt att sia.
EVANDER.