Slammer-arkivet: gå till 


SLAMMERARKIVET


Texter framslamrade av Trygve Söderling. = politik, ▶︎ = kultur



Senast tillagda äldre texter:

Att älska som en man
(Essä, 2005)

Ekon av hårda tider (Receptions-studie, 1980)

Kriget och Diktonius (Essä, 1985)

Tjechov och fyrken (Essä, 2004)

Motståndets konst (Om Peter Weiss trilogi, 1986)

Hellre kultur än identitet (Kolumn, 1998)

Det är höst (Kolumn, 1985)

Vårens modefärg är svart (Kolumn, 1983)





2020

▶︎ Svarta svanars val. Valåret 2020 i Förenta Staterna har präglats av oförutsedda inslag, så kallade svarta svanar. Den första var pandemin. (”Kommentarer”, Nya Argus 10–11/2020)

▶︎▶︎ White Statues Matter. Försvararna av ett staty-status quo argumenterar ibland uppskruvat och hysteriskt. Ett ”mord” på en staty kan aldrig jämföras med ett mord på en mänska. (”Kommentarer”, Nya Argus 10–11/2020)

▶︎ Belästa radioessäer på finska. Två av mina favoriter bland radioessäister var på hugget igen i somras: ”Maisteri Lindgren” (Yle1) och Tommi Liimatta (Yle Puhe). Varför är ambitionsnivån på YLE Vega så mycket lägre? (”Vill Yle Vega skydda finlandssvenskarna från kunskapens frukt?”, Hufvudstadsbladet 22.9.2020)

▶︎▶︎ Visa mig ditt ID. Trots att alla – t.o.m. Grundfinnarna – hävdar motsatsen för egen del, bedriver vi alla identitetspolitik. Eller snarare i pluralis: vi har alla en lång rad identitetspolitiska agendor. (Kolumn, Ny Tid 19.9.2020)

▶︎ Den politiska biten. Finland och Sverige råkade gå in i pandemin med socialdemokratiskt ledda regeringar. Eftersom våra tryckta media domineras av borgerlig-liberal dagspress, pyr här en konflikt. (”Kommentarer”, Nya Argus 7–8/2020)

▶︎ Magiskt coronatänkande: två exempel. "Det är möjligt att svenskar skulle klara förbud och hårda restriktioner sämre än andra" trodde en SvD-ledarskribent i april. Fantasier om nationalkaraktärer har m.a.o. återuppstått, liksom fantasin att viruset "vill" något. (”Sista ordet”, kolumn, Ny Tid, maj 2020)

▶︎ Snö över Stockholm. Om Monica Zetterlunds fina låt "En gång i Stockhom" (text Beppe Wolgers, musik Bobbie Ericsson) som fick noll poäng i Eurovisionsschlagertävlingen 1963 (Hufvudstadsbladet 16.5.2020)

▶︎ Världsfilm i vardagsrummet. "Fem filmer Finnkino aldrig kommer att plocka upp. Skapa din egen filmfestival med alternativa strömningstjänster" (Hufvudstadsbladet 1.5.2020)

▶︎ Plan C. Om otyglad kapitalism är plan A och någon form av fördelningspolitik plan B, så har stora delar av mänskligheten nu tvingats att anta plan C. (”Kommentarer”, Nya Argus 5–6/2020)

▶︎ Vampyrerna kommer. Reflektioner över Werner Herzogs film Nosferatu: Phantom der Nacht (1979) i dagens pandemiläge (Nya Argus 5–6/2020)

▶︎ Kvinnliga filmregissörer 1896–2020: ett urval. Experimentell historieskrivning: hur ser de senaste 125 åren ut om man enbart räknar de filmer som regisserats av kvinnor? (februari 2020; bilden: ”De långa ljusa dagarna” av Nana Ekvtimisjvili, Georgien, 2013)

▶︎ Myten om Någonstans. Är inte termerna 'anywheres' och 'somewheres' bara en mjuk variant, till synes mera salongsfähig, av populisternas språkbruk om det ’rena folket’ kontra den ’korrupta eliten’? (”Kommentarer”, Nya Argus 3/2020)

▶︎ Jörn Donner – unikt mobil. Imponerad av saker jag läst om och av Donners radikala ungdomsår på 1950-talet tog jag en dag sommaren 1985 bussen till Norra kajen för att diskutera med honom om den brevväxling som sen blev en del av boken Rockad. (Ny Tid, 5 februari 2020)

▶︎ Gontjarovas revansch. Stor utställning  våren 2020 på Ateneum, Helsingfors: ju flera verk av Natalja Gontjarova (1881–1962) som kommer fram i ljuset, desto självklarare framstår hennes centrala plats i det tidiga 1900-talets avantgarde. (”Panoptik”, Nya Argus 3/2020)

▶︎▶︎ Ärligt talat, kanske Helene brydde sig? Att alla talar finska i Schjerfbeck-filmen kan förstås kännas bittert, men det måste fortfarande vara möjligt att se film som konst (svårt), inte enbart som språk- eller sexualpolitik (enkelt). ("Kulturdebatt", Hufvudstadsbladet 25.1.2020)

▶︎▶︎ Fantasi och tendens i ”Chernobyl”. Den berömda miniserien gör det sovjetiska samhället 1986 flera grader mera exotiskt, omänskligt och bisarrt än det var – i samma anda som kalla krigets sci-fi-alster. ("Kulturdebatt", Hufvudstadsbladet 9.1.2020)

▶︎ Gatans globala parlament. Trettio år efter demonstrationerna i DDR och Berlinmurens fall präglas nyhetsbilden igen av massiva folkliga protester – nu främst på andra, och rekordmånga, håll i världen. 2019 blev ett av de ’galna’ åren. (”Kommentarer”, Nya Argus 1–2/2020)

▶︎▶︎ En riven historia. Fyller Ny Tid 75? Om kontinuitet, diskontinuitet och svart fotopapper. (Ny Tids 75-årsnummer, januari 2020)

2019

▶︎ Instabila ledare. Går Trump oskadd också genom sitt senaste brott, sveket mot kurderna i Syrien, som till konsekvenserna överträffar alla de tidigare? Trump är inte ensam om att nu sitta på en vacklande tron som populistledare. (”Kommentarer”, Nya Argus 9–10/2019)

▶︎ Anteckningar apropå antikens avskaffande. Kommentar till en skoldebatt i Sverige. Är inte antiken redan avskaffad? Å andra sidan: genomsyrar den inte vår populärkultur till den grad att redan våra barn suger in och anammar den intill perfektion? (Kåseri, Nya Argus 9–10/2019)

▶︎▶︎ Resa mot trender. Europeisk odyssé 2019. Om megatrenderna klimatpolitik och högerpopulism, sedda under en resa med DN-tåget Stockholm–Venedig. (Webbkolumn, Ny Tid september 2019)

▶︎▶︎ Identitetspratet. Höger- och vänsterdebattörerer är sällan så ofrivilligt eniga som i sina fördömanden av identitetspolitiken.(”Kommentarer”, Nya Argus 8/2019)

▶︎▶︎ En tidig varning för nazismen. 2015 återfanns på en loppmarknad den bortglömda, satiriska, antinazistiska stumfilmen Die Stadt ohne Juden, gjord redan 1924. (Essä, Hufvudstadsbladet 19.7.2019)

▶︎ En vanlig lördag. En Tjernobyl-film från 2011, nästan okänd i Västeuropa frånsett Tyskland. I fokus står här egentligen inte alls det teknologiska katastrofdramat – kontrollrummet, orsakerna till härdsmältan, släckningsarbetet. I stället handlar filmen om två ungdomar och ”vardagslivet”. (Nya Argus 8/2019)

▶︎▶︎ Makten och magkänslan. Lite begreppsanalys: ibland används ordet "makt" på ett besynnerligt sätt, som om all makt var förtryck och av ondo. Magkänslan ses däremot av somliga som nåt extra fint. (Kolumn, Ny Tid 6–7/2019)

▶︎▶︎ Klassikernas Halla-aho-figurer. En verklig, nulevande gestalt som Jussi Halla-aho kan få konturer, ett historiskt djup om man föreställer sig honom som en figur i en rysk 1800-talsroman. (”Kommentarer”, Nya Argus 6/2019)

▶︎ Rekylpolitik. Att energiskt driva sin sak kan leda till att  resultatet blir den totala motsatsen till det man tänkt sig. Några aktuella exempel på ”historisk ironi” är marknadsmodellen, Brexit och Bouteflika. (”Kommentarer”, Nya Argus 5/2019)

▶︎ Sodoma e Gomorra: A whole Lot of love. 1950-talets Hollywood-spektakel tog sig väldiga friheter när Gamla testamentets obscena, ofta rent ut sagt rivoga skrönor om alkohol, månggifte och incest skulle förvandlas till trevlig familjeunderhållning för högerkristna. (Nya Argus 5/2019)

▶︎ Tre frågor till en spökvårdare. Klass, profit och svenska initiativ mot "vinst i välfärden" – tre aspekter som ännu inte belysts tillräckligt i den finländska vårddebatt som nu äntligen vaknat. (”Kommentarer”, Nya Argus 3–4/2019)

▶︎ Troll i politiken. Om trollfabriker och -fenomen i öst och väst, från forntida religioner till dagens makedonska gymnasisters Trump-kampanj. (”Kommentarer”, Nya Argus 1–2/2019)

▶︎ I väntan på filmen om maj -68. Den ultimata franska -68-filmen? Kanske blir den aldrig gjord – som de ständigt fallerade finländska försöken till en bio-pic på Mannerheim?. (Kolumn, Ny Tid 1/2019)

2018

▶︎▶︎ 1968 – en revolution. Också i språket. Förbluffande många av "modorden" från 1960-talet är idag helt normala – ett tecken på att delar av kulturrevolutionen blivit bestående. (Essä, Hufvudstadsbladet 27.12.2018)

▶︎ 1918 och Nya Argus. Hans Ruin 1918 och Eirik Hornborg 1928 nyanserar i viss mån den vita bilden av inbördeskrigets ”motståndare”. I andra avseenden framstår Argus-skribenterna under 1900-talets början ändå som fångar i sin tids och sin klass föreställningar. (”Kommentarer”, Nya Argus 12/2018)

▶︎ När gör det skillnad? Mordet på Khashoggi blir knappast strået som knäcker kamelens rygg, men har nog skapat en PR-svacka för MbS och hans partner Trump. På liknande sätt gick Lappo för långt 1930 med skjutsningen av presidentparet Ståhlberg. (”Kommentarer”, Nya Argus 12/2018)

▶︎▶︎ ”För en minoritet blir allt politik”. Mera om kulturell appropriering: i miniserien Seitsemäntoista är Helsingfors 1917 finsk- och rysk-, men inte svenskspråkigt (”Språkdebatt”, Hufvudstadsbladet 18.11.2018)

▶︎▶︎ Slö populistisk förfalskning. Schjerfbeck har postumt blivit finskspråkig, vilket i dagens läge smakar stöd till Perussuomalaiset och De Blå. Men är all kulturell appropriering av ondo? (”Kulturdebatt”, Hufvudstadsbladet 24.10.2018)

Centerextremism. När det politiska fältets mittpunkt glider högerut ses traditionella vänsteraktörer i borgerliga media plötsligt som ”yttervänster”. (”Kommentarer”, Nya Argus 9/2018)

▶︎ Mellanbokslut: 10 år.  Varje gång Nya Argus redaktion får in ett suveränt manuskript som vi inte ens har beställt, ser vi det som en bekräftelse, i viss mån också ett tack för tidigare utfört arbete. (”Kommentarer”, Nya Argus 9/2018)

Fyra dagblad om dagen. Rikssvenska morgontidningarna DN och SvD drev intensiv kampanj mot socialdemokratin, (S), före riksdagsvalet trots att högerpopulistiska (SD) flåsade i nacken. Svårt att föreställa sig motsvarande i finländska HS eller Hbl. (”Kommentarer”, Nya Argus 8/2018)

▶︎▶︎ Fångad av en stormvind. Två av höstens böcker vittnar om grava missgrepp i ledningen för Hufvudstadsbladet och Söderströms förlag. Borde ägaren / delägaren Konstsamfundet ha ett hum om hur kulturfältet fungerar? (”Kommentarer”, Nya Argus 8/2018)

Är de Clérambaults syndrom mannens öde? – kommentar till Joel Backström. Om filmen À la folie och #metoo i termer av mansrollsbetingad signalblindhet, att pojkar och män uppfostras till bristande förmåga att ’läsa av’ sina medmänskor. (Kolumn, Ny Tid 8/2018)

▶︎▶︎ Retro-mode. Det är flera planeter än 1918 som hamnar i linje i år, 2018. Marx fyller 200 och det stora europeiska revolutionsåret 1848 firar 170, liksom Kommunistiska manifestet. (”Kommentarer”, Nya Argus 5–6/2018)

▶︎ Det främmande huset. ”Ljubov” – en essäfilm om kärlek. Om denna okända kontinent där så få har varit och så många gått under. Ny Tid 6–7/2018

▶︎ En akademisk fråga. Svenska Akademien har på sistone aktualiserat många gamla fina svenska ord, som självskadebeteende och débâcle. (”Språkvårdshörnan”, Nya Argus 4/2018)

▶︎ Vit-tvätt. Efter inbördeskriget 1918 sopade vinnarna igen spåren av den vita terrorn och det administrativa ihjälsvältandet av 13.000 fångar i koncentrationslägren. Bara de röda hade enligt de vita stått för "barbari". (”Kommentarer”, Nya Argus 4/2018)

Bödelns egna ord. Kommentar till Erik Grotenfelts berömda brev hem från Västankvarn 1918. Författaren lät avrätta ett 60-tal röda fångar på löpande band, bland dem minst 6 kvinnor. (Nya Argus 4/2018)

Två röda röster. Varken Anna Forsström (bilden) eller Gunnar Mörn bar vapen under inbördeskriget 1918, men bägge fängslades efter de vitas seger och Mörn avrättades för sina skriverier i Åbotidningen Arbetet. Utdrag ur dagböcker och andra texter + bakgrund. (Nya Argus 4/2018)

Smala marginaler. Är det moraliskt försvarbart att regeringen Sipilä, med stöd i några få rösters övervikt i riksdagen, försöker montera ner välfärdssektorn i Finland? (”Kommentarer”, Nya Argus 2–3/2018)

Kriminella jurister skor sig ekonomiskt på flyktingars nöd och deras okunskap om sina rättigheter (”Kommentarer”, Nya Argus  2–3/2018)

Bruk av 1918. Aspekter på  inbördeskriget som historiebruk. (”Kommentarer”, Nya Argus 1/2018)

▶︎▶︎ 1918 i prosa – några tips (1–2). Kort översikt av finlandssvensk fiktions- och dokumentärprosa om inbördeskriget. (Ny Tid januari och februari 2018)

2017

▶︎  Från velourpappa till grottman. Om den nu  (nästan) glömda Kulturmannen och om sprickan i #metoo-diskussionerna, som beror på två helt skilda infallsvinklar: den kulturkritiska och den straffrättsliga. (”Kommentarer”, Nya Argus 11-12/2017)

▶︎ Självständigt. Borde vi fira självständighetsdag redan 18 juli, inte 6 december? 18 juli 1917 beslöt lantdagen att själv ta makten i Finland. (”Kommentarer”, Nya Argus 9–10/2017)

▶︎ Zon 6. På 1950-talet Kinsey-rapporten, på 2010-talet #metoo-kampanjen. Revolutioner inträffar när förtrycket redan börjat krackelera. (”Kommentarer”, Nya Argus 9-10/2017)

▶︎ 18 augusti, Åbo. Stora nyhetsmedia kunde mera resolut ha lyft fram dem som försökte stoppa knivattacken. Det hade undergrävt den xenofoba reaktionen (”Kommentarer”, Nya Argus 7–8/2017)

▶︎ Snällism och chauvinism. Paul Lillrank, HBL:s egen Halla-aho, försöker introducera begreppet ”snällism” som motsvarighet till det finska skällsordet ”suvakki” (”Kommentarer”, Nya Argus 7–8/2017)

▶︎ Business as USuAl? Gör det en skillnad om en Obama eller en Trump sitter vid spakarna i Vita Huset? (”Kommentarer”, Nya Argus 6/2017)

▶︎  Test: Vilken typ av statsman är du? Kolla här vem du liknar mest – Sipilä eller Trump? (”Kommentarer”, Nya Argus 6/2017)

▶︎  Medierapport 2017. Vilka redaktioner lönar det sig att följa med, var kan man hämta info och tankar? (Kolumn, Ny Tid augusti 2017)

▶︎ Migration: Paul Lillranks tre misstag. (Insändare, Hufvudstadsbladet 18.7.2017)

▶︎ Existentiell coaching i det nya Ryssland: Viktor Pelevins Tjapajev. Om Viktor Pelevin och hans roman Чапаев и Пустота, ordagrant ”Tjapajev och Tomheten”, en sjudande cocktail av rysk naturalism, fantasi och satir från 1996. En Gogol för dagens Ryssland? (Nya Argus 5/2017) (pdf)

▶︎ 100 år + Idus Martiae: 100 år sedan februarirevolutionen – kommentar till Gunnar Castréns ledare ”Idus Martiae” i Nya Argus 1917 (”Kommentarer”, Nya Argus 4/2017) (pdf)

▶︎ Med nationen som noja. Recension av Kansallisen katveesta. Suomen kirjallisuuden ylirajaisuudesta (Finsk Tidskrift 3–4/2017)

▶︎ Problemet De Andra + Smartaste populist-tipsen! Rasism kan inte bekämpas genom rasism mot rasisterna. Konflikten är asymmetrisk (”Kommentarer”, Nya Argus 3/2017) (pdf)

▶︎ Motkrafterna. Massiva demonstrationer mot Trump är en början, men bara början. Plus: Lokala frågor: Konstsamfund på krigsstigen. KSF Media gillar inte rapporteringen om KSF Media. (”Kommentarer”, Nya Argus 1-2/2017) (pdf)

▶︎ Min vecka som Grundfinne. Vi grundfinnar vill ha en bättre framtid. Men framför allt vill vi ha ett bättre förflutet. (Satirisk kolumn, Ny Tid 1/2017)

2016

▶︎ De två kulturerna. Välkommen till TrumpWorld! (”Kommentarer”, Nya Argus 10-11/2016) (pdf)

▶︎ Management by Persu. Svansen viftar på hunden när den allra mest främlingsfientliga delen av Perussuomalaiset / Grundfinnarna nu dikterar partiets, regeringens och hela Finlands anti-asylpolitik. (”Kommentarer”, Nya Argus 8/2016)

▶︎ Demagogi, demokratur, despoti. Målmedvetna despoter som Vladimir Putin, Recep Tayyip Erdoğan, Viktor Orbán, Jarosław Kaczyski. Ansvarslösa demagoger som Donald Trump, Boris Johnson, Nigel Farage, Marine le Pen, Benjamin Netanyahu, Timo Soini. Har politiken blivit alltför personcentrerad? (”Kommentarer”, Nya Argus 8/2016)

▶︎  Efter kapitalismen. Enligt Paul Mason har systemet nu nått sin gräns: kapitalismen klarar inte längre av sina inre motsättningar. Dags att höja blicken. (”Kommentarer”, Nya Argus 5–6/2016)

▶︎ Korta formulär. Feminismen har gått för långt! Dessutom är en granskning av KSF Media på väg (Nya Argus 5–6/2016)

▶︎ Min vecka med Mindfulness. Den saboterades först av tankar på regeringen, sen av filmen Hope. (Sarkastisk kolumn, Ny Tid 6–7/2016)

▶︎ Hbl och revolutionen. Ska man visionera vilt, borde delar av den allt hårdare trängda redaktionen på Hufvudstadsbladet förstås handla som kollegerna på före detta monopolförlaget Schildts & Söderströms i fjol – lösgöra sig från ägaren och skaffa en ny (”Kommentarer”, Nya Argus 3/2016)

▶︎ Kritiken. Kanske det intressantaste med den postmoderna verkligheten är att  den härskande klassen nu tycks härska helt utan självreflektion. (Kolumn, Ny Tid 2/2016)

▶︎ Apropå halmgummor: svar till Paul Lillrank. Insändare, Hufvudstadsbladet 11.2.2016)

▶︎ Vi har ett problem — och det är inte flyktingarna. Istället för att be Sverige om ursäkt – eller åtminstone ödmjukt tacka för att landet tagit emot tiotusentals asylsökande – hörde president Niinistö i Stefan Löfvens ord det som många finländare gärna vill höra: Sverige är blåögt. (”Kommentarer”, Nya Argus 1–2/2016)

2015

▶︎ Hösten 2015 vände det. Sex punkter om ett opinionsskifte. Bland alla dåliga nyheter om rasism mot asylsökande gäller det att urskilja de goda nyheterna: medborgarsamhället och journalistiken har stått rycken (”Kommentarer”, Nya Argus 11–12/2015)

▶︎  Korta formulär: korta langor om SSS-regeringen, järnvägen & Finlands varumärke (”Kommentarer”, Nya Argus 11–12/2015)

▶︎ Förlagsfission – beror den massiva författaruppslutningen kring det nya utbrytarförlaget ”Förlaget” på Parkinsons lag inom de fondbackade institutionerna? (”Kommentarer”, Nya Argus 10/2015)

▶︎  Det kunde vara vi. Attityder till Grekland – om de två vitt skilda narrativen kring eurokrisen och om den bedrövliga okunskapen om den europeiska debatten i finländska mainstream-media (”Kommentarer”, Nya Argus 8/2015)

▶︎  Mare nostrum – Medelhavets båtflyktingar och Finlands riksdagsval – två katastrofer inom två dagar (”Kommentarer”, Nya Argus 5–6/2015)

▶︎  Att röra vid historiens läppar – essä om Johannes Salminens essäistik (efterord i hans urvalsvolym Från Bysans till Bush, 2015)

▶︎  Lögnens förfall – tre aktuella exempel på politiska ’superlögner’ (”Kommentarer”, Nya Argus 4/2015)

▶︎▶︎ Författarna och Ny Tid – en nära relation. Fakta och minnen (Ny Tid 3/2015 + Garoff & Wass (red): I samvetets republik – Ny Tids 70 år som bångstyrig världsförbättrare (2015))

▶︎ Bonk-lösning i tidningsvärlden – om KSF Medias satsning på defunktionalisering av produkterna och på nya chefsposter. (Kolumn, Ny Tid 2/2015)

▶︎ Avrättning av en clown – om märkliga ”skyll er själva”-kommentarer till massakern på satirtidningen Charlie Hebdo. (”Kommentarer”, Nya Argus 1/2015)

▶︎  Nära marken i Europa. På resa i vår tids filmrealism. Ser vi idag en våg av ”neo-neo-realism” i filmen? (Ny Tid 1/2015)

2014

▶︎ De flyttar gränserna. Donbass, Gaza, Kalifatet – tre konflikthärdar som på var sitt sätt handlar om att flytta på existerande gränser. (”Kommentarer”, Nya Argus 9–10/2014)

▶︎ Bland granatäpplen och myrra: hur den arabisk-judiska konflikten skildras i spelfilmer (Ny Tid, november 2014)

▶︎ Tre frågor om Tre systrar: Lars Sunds nya roman skriver fantasifull arbetarhistoria från en efterkrigsepok som inte skildrats så ofta (Ny Tid, november 2014)

▶︎ Bojkott fungerade mot Sydafrika: Frankrikes tidigare statsminister Dominique de Villepin uppmanar till ekonomiska sanktioner mot Israel  (”Impuls”, Hufvudstadsbladet 9.9.2014 (inskickad 8.8))

▶︎ Kulturmannen är tillbaka. (Men varför?) – Att räkna procent per kön är 1995. Uppdatering av en gammal text från 1995 om kulturmatriarkatet Svenskfinland. (Kolumn, Ny Tid augusti 2014)

▶︎ Ett grundskott mot nyliberalismen. Politisk ekonomi efter Piketty: Piketty-effekten visar att detta är fakta vi har väntat på. (”Kommentarer”, Nya Argus 7/2014)

▶︎ Varma och kalla kranen. Dragkamp om Ukraina (2): Ytterligare tankar inför presidentvalet 25.5. (”Kommentarer”, Nya Argus 6/2014)

▶︎ Dragkamp om Ukraina: Sjutton punkter om Majdan-revolutionen 2014 och kontrarevolutionen i Donbass, som paradoxalt nog har samma orsaker. (”Kommentar”, Nya Argus 4-5/2014)

▶︎ Farhadi!: före det slutgiltiga genombrottet med Nader och Simin och Le passé har det iranska regissörsgeniet gjort fyra filmer. Två av dem är tillgängliga med engelsk textning på DVD. (”Impuls”, Hufvudstadsbladet 22.4.2014)

▶︎ Vi som ser allt: vi tror att all film är tillgänglig för oss – det är en ideologi som döljer den enorma skevheten. (Kolumn, Filmjournalen 1/2014)

▶︎ Kärleken och 2.400 kronor/år: filmaktuella Hjalmar Söderbergs roman Den allvarsamma leken är som eld och bensin. (Kolumn, Ny Tid 11.4.2014)

▶︎ De tre yttranderymderna: om kvalitetsjournalistikens(?) framtid – ett försök att politisera snacket kring media, digitalisering och print. (”Kommentarer”, Nya Argus 3/2014)

▶︎ Skuggor över beachen: I italienska filmen Terraferma tävlar solturister och båtflyktingar om samma strand.. (”Impuls”, Hufvudstadsbladet 26.3.2014)

▶︎ Haren i strålkastarljuset – manifest för en återuppväckt filmkultur: hur skapa offentlighet för världen utanför Oscargalan? (Ny Tid 28.2.2014)

▶︎ Chomsky eller Žižek? – om en dispyt mellan två vänster-ikoner. (”Kommentarer”, Nya Argus 1–2/2014)

▶︎ Människan som skalv – om Mathias Rosenlunds debutbok i skenet av tidigare ”bekännelser” och rapporter. (”Kommentarer”, Nya Argus 1–2/2014)

▶︎ Barbro Teir och överbyggnaden: Konstsamfundets nya mediechef citerar Marx, fast rätt konstigt. (”Impuls”, Hufvudstadsbladet, 13.2.2014)

▶︎ Tove Jansson + Atos Wirtanen = mera sant än vi trott: om Tuula Karjalainens Tove Jansson-biografi. (Ny Tid januari 2014)

▶︎ Mot nya pixlar: ge Kritikern en plats i TV. Tillbakablick på Pixel och Boktid inför de nya kultuprogrammen 2014. (”Kulturdebatt”, Hbl 4.1.2014)

2013

▶︎ Filmkritik v. 2.0 – manifest för nytänkande: redaktionerna missar många viktiga filmer eftersom de låter sig styras av det begränsade bio-utbudet. (40% av texten publicerad som kolumn i  Hbl 13.12.2013)

▶︎ Konstsamfundet under debatt: KSF skär ner i journalistiken samtidigt som 50 miljoner anslås för konstmuséet. (”Kommentarer/Lokala frågor”, Nya Argus 12–13/2013)

▶︎ TV-serier som strålar: kolumn om det nya ”Bequerel-testet” och om ryska klassikerserier i TV. (Ny Tid november 2013)

▶︎ Nya Argus sekulära tradition: om Rolf Lagerborgs religionskritik i Euterpe och Argus i början av 1900-talet. (Nya Argus 10–11/2013)

▶︎ Läsning 38: läsdagbok om Kjell Westös roman Hägring 38. (Ny Tid 26.8.2013)

▶︎ Ansikten utan namn: när blir bilder en form av kulturimperialism? Apropå Steve McCurrys fotoutställning i Helsingfors. (Hufvudstadsbladet juli 2013)

▶︎ Fråga kultureliten: Kunde man visionera om bildade samtal i en finlandssvensk kontext? Tankar apropå SVT:s programserie ”Fråga kultureliten”. (Nya Argus 5/2013)

▶︎ Magkänslan: Kolumn om filmer som berört – två rumänska, en afghansk, en iransk, en italiensk, en fransk och en dansk. (Ny Tid  april 2013)

▶︎ De senaste skandalerna + Aspekter på Bensowgate: Liten skandalogi apropå bl.a. Himanen, Hautala, Vatikanen och finlandssvenska stiftelsesvindlare. (”Kommentarer”, Nya Argus 4/2013)

▶︎ Framtiden för hen: Kåseri om ett wannabe-pronomen. Eller borde det vara ”Framtiden för henom”? (Nya Argus 4/2013)

▶︎ Feministisk sekularism: Kommer religionen tillbaka och är därmed demokratin, inklusive feminismen, hotade? (”Kommentarer”, Nya Argus 2–3/2013)

▶︎ Palme 2013?: Reflexioner kring Olof Palme, med utvikningar om Kekkonen och Obama. (”Kommentarer”, Nya Argus 1/2013)

2012

▶︎ Gaza och Israel: debatt (Kolumn ”Pelare av eld” + svar på mothugg i Hufvudstadsbladet november 2012 – januari 2013)

▶︎ Kabelvärlden: ett filmfreaks försök att välja kabel-tv-kanaler. Utbudet är inte stort, som tur finns Silver. (Kolumn, Hbl

▶︎ Sannfinska bokhandeln: notis om Suomalainen Kirjakauppas avskaffande av svenska böcker. (Kolumn, Hbl)

▶︎ Varken alarmist eller hajpare: om Rasmus Fleischers Boken och Biblioteket. (Nya Argus 12/2012)

▶︎ Moralens tillstånd i Flatnäs: apropå Monika Fagerholms roman Lola uppochner. (Kolumn, Ny Tid 16.11.2012)

▶︎ Den offentliga sektorns glamour: om nepotistisk privatisering och hur negativa publicitetsspiraler skapas för public service. (”Kommentarer”, Nya Argus 10–11/2012)

▶︎ Medlöparens själ: recension av Sofi Oksanens roman Kun kyyhkyset katosivat. (Ny Tid 30.9.2012)

▶︎  Syrisk höst (”Kommentarer” Nya Argus 8/2012)

▶︎ Tankar om S, R och K: om orden socialism, revolution och kommunism. (Kolumn, Ny Tid 17.8.2012)

▶︎ Klassiker. Kanon. Chorell? Platsar den en gång så välkända författaren Walentin Chorell i kanon? (”Kommentarer”, Nya Argus 6–7/2012)

▶︎  President Hollandes vilda ungdom: om TV-serien L’école du pouvoir, dramatisering av historien om en legendarisk årskurs i den franska elithögskolan École Normale d’Administration. (Nya Argus 5/2012)

▶︎ Suomi – sant och sunt: om basfinnars nationalromantik. (”Kommentarer”, Nya Argus 5/2012)

▶︎ I samma bransch: om politiker som skäller på journalister. (”Kommentarer”, Nya Argus 4/2012)

▶︎ Demaskering: om likheter mellan populister och kapitalister. (”Kommentarer”, Nya Argus 2–3/2012)

▶︎ Spralliga Proust: om Nina Companéez fräscha filmatisering av Prousts På spaning efter den tid som flytt. (Kolumn, Hufvudstadsbladet 29.3.2012)

▶︎ ”Att jag är kvar? Det är just DET” – om Henry Parland-studierna i antologin Erhållit Europa vilket härmed erkännes. (Hufvudstadsbladet 24.2.2012) 

▶︎ ▶︎  Det vi en gång sett – 1918 på skärmen och duken. Om Peter Lindholms TV-version av Kjell Westös roman Där vi en gång gått och några andra 1918-relaterade filmer. (Ny Tid januari 2018)

2011

▶︎  ”Pressmeddelande”: kåseri apropå fusionen av S&S förlag. (Insändare, Hbl 8.10.2011)

▶︎ Förlagsmonopol – analys av fusionen. (”Kommentarer”, Nya Argus 10/2011)

▶︎ Fickor i tiden – om skum sommarläsning (kolumn, lysmasken.net 2011)

▶︎ Sven Willner – artikel i Biografiskt lexikon för Finland

▶︎ Mannens euro: trots goda avsikter ser t.o.m. feminister fortfarande mannen som statistisk norm (”Impuls”, Hbl 31.5.2011)

▶︎ ”Brandes var här, vältalig, ämabel”. Finländska publicister om Georg Brandes. Föreläsning, Brandes-seminarium,
Helsingfors 9.11.2011

2010

▶︎ Skrivet med eyeliner – om det ”gotiska” spåret i finlandssvensk prosa (Nya Argus 5/2010)

▶︎ ”Moral är andras åsikter om det rätta”. de Beauvoir och Sartre – århundradets kärlekssaga 2 (Essä, Hufvudstadsbladet 20.4.2010)

▶︎ ”Konstnattskonstverket”. Den poetiska berättelsen om en oväntad installation på godsmagasinets vind i centrala Helsingfors 1990 (Kolumn, Ny Tid 29.4.2010)

▶︎ Satan är tillbaka i Moskva: om Michail Bulgakovs roman Mästaren och Margarita (Hufvudstadsbladet 13.7.2010)

▶︎ Klassikerbruk: om aktuella ryska TV-filmatiseringar av Dostojevskij, Turgenjev, Bulgakov, Rybakov, Sjalamov (”Kommentarer”, Nya Argus 6–7/2010)

▶︎ Det okritiska uppdraget: när författare ses som imagefigurer kan citat ur verk av t.ex. Astrid Lindgren och Laurie Anderson används utan att källan anges (Kolumn, Ny Tid 19.8.2010)

▶︎ Filmer från andra våningen: ”Politisk film som också är konstnärligt intressant, eller vice versa” av Shirin Neshat, Konrad Wolf, Jean-Luc Godard (Ny Tid, november 2010)

2009

▶︎ Författare vid vatten: situationskarta över finlandssvensk litteratur, om teckning av Ika Österblad (Ny Tid  september 2009)

▶︎ Dominanta marginaler: i dagens finlandssvenska litteratur är periferin i centrum, hävdar jag i en översikt skriven för läsare i Sverige (00TAL, april 2009)

▶︎ Ängeln i Angkor: den schweiziske läkaren och cellisten Beat Richner har byggt upp fem barnsjukhus med gratis vård i Kambodja (kolumn, Ny Tid, augusti 2009)

▶︎ Engdahls utprovningar: tankar kring Horace Engdahls essäsamling Ärret efter drömmen (Ny Tid, november 2009)

▶︎ Krisen på Hufvudstadsbladet (”Kommentarer”, Nya Argus 2/2009)

▶︎ Repressiv legitimering: ’debatt’ kan dölja brist på debatt (kolumn, Ny Tid, mars 2009)

▶︎ Mellanösternmetaforer (”Kommentarer”, Nya Argus 1/2009)

▶︎ Det ryska samvetet: kolumn om ryska TV-serier (”Impuls”, Hufvudstadsbladet)

2008

▶︎ Doktorsavhandling:
DRAG PÅ PARNASSEN. Två sextiotalsstudier.
Del I: Medelklass med mänskligt ansikte. Medelklassradikalism i fyra romaner av Christer Kihlman, Jarl Sjöblom, Marianne Alopaeus och Ulla-Lena Lundberg. Del II: Modernistdebatten. Sak, person och fält i en finlandssvensk litteraturdebatt år 1965. (PDF-filer)

▶︎ Lajfstajl – kolumn om tidskriften VOLT och borgarnas nya religion (Ny Tid)

▶︎▶︎ Ett jobb för Sektdetektorn – politisk sekterism belyst bl.a. i tre nordiska romaner. (Hedersomnämnande i Hans Ruin-essätävlingen 2008)

▶︎ SMS, vin och stipendiepengar – recension av Lena Linderborgs bok Sex, sprit och kulturfonden (Ny Tid)

▶︎ Finlandssvensk underground – eftertankar till ”10 tankar” (se 2007; kolumn, Ny Tid)

▶︎ Men hur små kretsar finns det egentligen? – om fondkretsar och andra kretsar (kolumn, Ny Tid, december)

▶︎ Teema – större än ni tror – opublicerad sammanfattning av vad YLE Teema visat under de första 7 åren; refuserad av Hufvudstadsbladet

2007

▶︎ 10 tankar om det finlandssvenska Framtidsinstitutet. Essä om fonderna och makten (Hufvudstadsbladet)

▶︎ Majakovskij och Lili Brik: 1900-talets kärlekssaga. Recension av Bengt Jangfelt: Med livet som insats (Hufvudstadsbladet)

▶︎ Den där nervigheten. Om Claude Gorettas tv-film Sartre, l'âge des passions (2006) där passionerna i titeln framför allt politiska (Ny Tid, oktober 2007)

▶︎ Uppslagsverket Blaskor. Om Jarkko S. Tuusvuoris monumentala lunta om alla kulturtidskrifter som funnits och finns i Finland (Ny Tid)

▶︎ En lycklig serietecknare: Tove Jansson i Ny Tid. Essä om den första muminserien och förlagan, boken Kometjakten. (Jorden går under!, Tigertext 2007)

▶︎ Trollkontroll. Recension av Boel Westin: Tove Jansson. Ord, bild, liv (Ny Tid)

▶︎ Muminpolitik. ”Mumintrollet – rojalist eller socialist?” Rapport om diskussioner i Sverige (Ny Tid)

▶︎ Peters salong. Hommage till den legendariska Ny-Tid-redaktören Lodenius (Ny Tid)

▶︎ Diktonius – tillbaka i drift. Recension av Jörn Donner: Diktonius. Ett liv (Ny Tid)

▶︎ TV eller vänner? Analog TV upphör, får jag tillbaka mina vänner? Sammanfattning av vad YLE Teema visat under de första 5 åren. (Kolumn, Ny Tid)

▶︎  Mot missmodets mode. Debatt (Ny Tid)

2006

▶︎ Om kvinnor och om natten: essä om kvinnoskildringar i Tusen och en natt (bilden) (Nya Argus 6/2006 och antologin Tanke och begär)

▶︎ Södergran, norrmän och tung industri: Om Kjartan Fløgstads vindlande roman Grand Manila som till överraskande stor detl utspelar sig i Finland 1918 (Hufvudstadsbladet november 2006)

▶︎ Ett talande svin: Viivi och Wagner, en surrealistisk twist på ”familjeserien” (Ny Tid oktober 2006)

▶︎ Min kamp mot manligheten: essä i antologin Mandomsprov (red. Philip Teir & Mårten Westö)

▶︎ Manlighet? Vad är det? Bidrag i Astra Nova 1/2006

▶︎ Mjölkbojkotten är bra. Efter Muhammed-karikatyrerna. Ny Tid, februari 2006

2005


▶︎ Den fiktiva stadens fiktiva språk – essä om fruktan för finskan i finlandssvensk litteratur (Hufvudstadsbladet)

▶︎ Att älska som en man – en ”Henry-faktor” (Henry Miller) kan spåras hos både Suzanne Brøgger (bilden), Erica Jong och Ulla-Lena Lundberg. Hos Märta Tikkanen finns en ännu tydligare ”Henrik-faktor”. 

▶︎ ”Och likt fotografier, min älskade” – om Per Stams utgåva av Henry Parlands roman Sönder (Hufvudstadsbladet)

2004

▶︎ Att blotta är nödvändigt. Kihlmanåtikkanenåtikkanen: om den finlandssvenska självbekännartraditionen. (Horisont)

▶︎ Tjechov och fyrken. Det häftiga med Tjechovs pjäser är nog att där hela tiden pågår en sådan otrolig mängd transaktioner. Med känslor, men också med egendom. (Essä, Hufvudstadsbladet 18.7.2004)

▶︎ Med Charlotte Sundström: Mellan Plädängen och Petroskoj. Tankar om finlandssvensk prosa år 2003. Boköversikt (Nya Argus 1/2004)

▶︎▶︎ Rött Fett Sextio. En dykning i Ny Tid-kultursidans ursprung (Ny Tids 60-årsnummer, 17.12.2004)

2003

▶︎ Vårt behov av rotlöshet: Man talar om rötter, men vad är det för fel på luftrötter? Essä (Vasa littfest 2002, publ. i tidskriften Horisont 2003)

▶︎ En dröm om vad TV kunde vara – betraktelse över TV-serien Heimat och den 2003 relativt färska och okända kanalen YLE Teemas programutbud (Hufvudstadsbladet)

▶︎ Kulturpolitik – en novell (tidskriften KONTUR)

▶︎ Censurera årstiderna? Trosfrågor: kommentar till den årliga moralpaniken kring H&M:s underplaggskampanj (Hufuvudstadsbladet, december 2003)

▶︎ Var det här allt? – recension av Johan Bargums novellsamling Avsked (Hufvudstadsbladet)

▶︎ Vi ses i My Lai. En massaker 1968 blev symbolisk för USA:s Vietnamkrig. (Hufvudstadsbladet 15.10.2003)

▶︎  Stökig modernism och snälla svenskar  – recension av Peter Luthersson: Svensk litterär modernism. (Hufvudstadsbladet)

2002

▶︎ ”Sen är det bara att hora loss” – Linda Skugge och den kvinnliga dandyn (essä i antologin men det var hennes kläder (red. Paqvalén & Strandén))

▶︎ En okänd vänskap – Claudine Monteils biografi projicerar onödigt traditionella förväntningar om relationer man-kvinna på vänskapen de Beauvoir-Sartre (Ny Tid, december 2002)

▶︎ Hemliga djur – kolumn om Gunilla Hemmings radiopjäs Flockdjur (Hbl 20.11.2002)

▶︎ Ja, vad gör man med en snäcka? – recension av Resa med Tove. En minnesbok om Tove Jansson (Hbl 19.11.2002)

▶︎ Mellan Freud och Bulgakov. Den ryska själens glömda revolution – essä om Aleksandr Etkinds bok En omöjlig passion (Hbl 23.10.2002)

▶︎ Mot amnesi, ta en Chomsky – debattinlägg (Hbl 2.10.2002)

▶︎ Kärlekens konstiga kilskrift – recension av Jörn Donners roman Kärlekens ingenmansland (Hbl 19.9.2002)

▶︎▶︎ Om duktighet som definitionen på kvinna – 8 mars-kommentar. ”Som kvinna måste man inte bara jobba bättre, utan också slappna av på ett duktigare sätt.” (Ny Tid-version av radio Vega-kolumn)

▶︎  Virtuella boken om vårt land – essä om Topelius och Finland 2002 (Hufvudstadsbladet + antologi Topelius elää/lever)

▶︎ Religion kan skada din hälsa – kring Karen Armstrongs bok Kampen för Gud (Nya Argus 1/2002)

2001

▶︎  Kodord Södergran: Holger Lillqvist i landet som är – essä om Lillqvists avhandling och om annan aktuell Södergran-litteratur (Nya Argus 3/2001)

▶︎  Ur de osynligas eller osynliggjordas historia. Om Anna-Lisa Sahlströms författarskap. Essä för Astra Nova, omtryckt i boken Litteratur med våra ögon, 2004)

▶︎  Subcomandante Marcos sägner. Ledaren för de mexikanska indianrebellerna är också uppmärksammad författare (essä, Hufvudstadsbladet)

▶︎ Träskallelandet – egendomlig allegorisk ”saga” som kommentar till terrorattackerna 11/9. Tänk om Finland vore Saudiarabien? (Hbl oktober 2001)

▶︎ Om att hämnas på hämnden – tankar efter elfte september-attackerna i USA (Ny Tid 18.9.2001)

▶︎▶︎Serien ”Mitt Amerika” 1–5

juli-augusti 2001

1.Kalla krigets lilla katekes. ”Mitt Amerika” (1/5) om tidskriften Det Bästa och Joanne P. Sharps Reader's Digest-studie Condensing the Cold War. (Hufvudstadsbladet 30.7.2001)

2. En postmodern Bellman – made in U.S.A: om Frank Zappa (”Mitt Amerika” 2/5) (Hufvudstadsbladet 6.8.2001, omtryckt i boken Rocksidans hämnd. All smuts 1985-2002 (2002)

3. Poesi är ett virus. Som smittar oralt: om performance-konstnären Laurie Anderson (”Mitt Amerika” 3/5) (Hufvudstadsbladet 13.8.2001)

4. Ett Amerika med åtta fingrar: om den oväntat subversiva tecknade TV-serien The Simpsons (”Mitt Amerika” 4/5) (Hufvudstadsbladet 20.8.2001)

5. Taggig tablett definierar dotterfeminismen: om Alanis Morissette och den artikulerade tjejrockens genombrott (”Mitt Amerika” 5/5) (Huvfudstadsbladet 25.8.2001)


2000

▶︎ Vi är bedragare! Är fi-fi-fiffel en finlandssvensk gren? Essä kring ett antal då aktuella exempel (Ny Tid 2000, även uppförd av Teater Kennedy 2001)

▶︎▶︎ Utan hemvist – lyckligtvis. Om Edward Saids självbiografi (Hbl 27.11.2000)

▶︎▶︎ Orwells krig – om George Orwells Hyllning till Katalonien, hans ögonvittnesskildring från spanska inbördeskriget. (Radio Vega 20.8.2000)

▶︎ Livsval i Åmål – essä om Lukas Moodysons film och text Fucking Åmål. (KONTUR 2000)

▶︎ Vår hemligaste litteraturhistoria. George C. Schoolfield skrev en tjock bok om hela den finlandssvenska litteraturen. Inget finlandssvenskt medium har kommenterat. (Nya Argus 3 / 2000)

▶︎▶︎ Ur Blondies hemliga liv. Feminist-ikonen Betty Friedan mörkade sin socialistiska bakgrund som facklig reporter när hon skrev The Feminine Mystique (1963). (Nya Argus 9–10 1999 / jan. 2000)

1999

▶︎ Semester  i folkhemmets undermedvetna: ”Hur underligt kan ett friluftsliv egentligen bli?”. Recension av Thomas Tidholms roman Semester med Sven. (Radio Vega-serien ”Jag läste häromdan”)

▶︎ 90-talets Pocahontas-feminism: ”Är vi alltså tillbaka i förra sekelskiftets kvinnorörelse, som var två: en för arbetarkvinnorna, en för borgerskapet?”. Tankar om en tvetydig framgångshistoria som nu är ”högklackad, rakad, lyft och pumpad”. (Ny Tid)

1998

▶︎ Is i bikinin: jämförelse mellan filmatiseringarna av Rick Moodys The Ice Storm (regi Ang Lee) och Monika Fagerholms Underbara kvinnor vid vatten (regi Claes Olsson). (Hufvudstadsbladet 28.3.1998)

▶︎ Hip To Be Square: intervju med Thomas Warburton, författare, förläggare, översättare. (KONTUR 1998)

▶︎ Hellre kultur än identitet: Finlandssvenskheten ska inte vara ett rum, utan en stad. Och en riktig stad är så stor att jag också kan gå vilse i den. (Kolumn, Rundadion och Nya Argus 1998)

1997

▶︎ Det vida rummets samuraj: stor intervju med essäisten Johannes Salminen. (Ny Tid 21.2.1997, tillsammans med Tapani Ritamäki)

▶︎ Fademord ja – klappjakt nej: inlägg i debatt förorsakad av ovanstående intervju (Ny Tid 7.3.1997)

▶︎ Stulna skönheter: kolumn ”om farbröder, flickor, film och Kieslowski” (Hufvudstadsbladet 26.3.1997)

▶︎ Ret-stavningen: kåseri om stavningsimperialism (Hufvudstadsbladet 9.2.1997)

1996

▶︎ Enmansakademin Sven Willner (bilden): stor intervju (Ny Tid, tillsammans med Tapani Ritamäki)

▶︎ Ögonblicket innan det banala hänt: samtal med författaren Kim Weckström (KONTUR, tillsammans med Anna Rotkirch)

▶︎ Diktonius brev: ”Man får ett namn och blir en skrothög” (Ny Tid)

▶︎ Etnisk rensning, modell Finland – mördandet av ryssar i Finland 1918 (Ny Tid  7.2.1996)

▶︎ Simone och Åsa. Åsa Mobergs dubbelbiografi om Simone de Beauvoir och henne själv. (Radio Vega)

1995

▶︎ Teatermuséer och White Trash: kolumn om teatersituationen på finlandssvenskt håll (Ny Tid 5.12.1995)

▶︎ Könsbyte utan skavsår – Svenskfinland som kulturmatriarkat (Essä för skriften Brooar

▶︎ Katharina Blums förlorade heder – apropå drevet som fällde Mona Sahlin, den s.k. ”Toblerone-affären” (kolumn, Ny Tid 24.10.1995)

▶︎ Tillbaka till futurismen: om Bengt Jangfeldts bok Den trettonde aposteln, nerslag i 1920- och -20-talets ryska avantgarde-miljöer (Ny Tid 20.3.1995)

▶︎ När skönheten kom till stan: Rapport från det internationella konstexpot ARS-95, Ateneum, Helsingfors (Ny Tid 28.2.1995)

1994

▶︎▶︎ Nya tider i 50 år – en personlig titt (Ny Tids 50-årsnummer)

1993

▶︎ Den andra de Beauvoir. Postumt publicerade brev förändrar bilden de Beauvoir, bl.a. av hennes lesbiska förbindelser (Essä, Hufvudstadsbladet 17.3.93)

▶︎ 25 år med ett tänkande kuttersmycke. Åsa Mobergs samlade kolumner (Ny Tid 1.4.93)

1990

▶︎ Schamanen från medelklassghettot. En fotnot till Martin Enckell (Essä för förlagskatalogen Bakhåll 1990)

1986

▶︎▶︎ Motståndets konst. Kampen har inget slut, men genom konsten får den en mening. I Peter Weiss romantrilogi Motståndets estetik finns vår tradition, från Herakles till hemliga radiosändare. Det här är motståndets trebandslexikon. (Rundradions serie ”Favoriter ur världslitteraturen” & Fredsposten 2–3 1986)

1985

▶︎▶︎ Kriget och Diktonius. Kanske litet överraskande stod Elmer Diktonius närmare den officiella finländska krigspolitiken än en del författarkolleger till vänster. Efteråt ska han ha ångrat sig. Akademisk uppsats i antologin Dikt i krig, baserad på bl.a. icke-publicerat material.

▶︎ Det är höst. Kolumn i maj om klassisk musik, fr.a. Poulencs oboesonat. ("Sista ordet", Folktidningen Ny Tid 8.5.1985)

1984

▶︎▶︎Vänstern är det spännande i romanerna om unge Donner. Analys av Jörn Donners Jakob och friheten  (1978) och Far och son (1984) (den senare sedermera Finlandia-prisvinnande). (Folktidningen Ny Tid 20.12.1984)

1983

 ▶︎ Vårens modefärg är svart. Trendspaning under en litt.stud-fest. Också Jörn Donner var där. (Kolumn, Folktidningen Ny Tid 24.3.1983)

1981

 ▶︎ Tre texter om KAIN – om den litterära pojkgruppens produktion (folktidningen Ny Tid):
1. Svart hål i vår litteratur?

2. Desperationen som skön konst
3. Att slå ut blindfönstren

1980

▶︎▶︎ Ekon av hårda tider. Receptionsstudie med Tavaststjernas kontroversiella roman Hårda tider (1891) som prövosten: hur har attityderna i den litterära ideologifabriken förändrats under 90 års tid?


Diverse

▶︎ Vilhelmina Öhman intervjuar Trygve Söderling (Ny Tid 19.6.2017)

▶︎ Andrea Svanbäck intervjuar Trygve Söderling (Hufvudstadsbladet 2012)




Sidan senast uppdaterad 30.10.2020

Senast uppdaterad
äldre text:
Att blotta är nödvändigt
(2004)